|
|
|||
|
|
|||
| Föregångaren
till våra marsvin är det vilda marsvinet som lever i de Peruanska
Anderna. Det vilda
marsvinet har en smäckrare kropp, längre ben och
ett spetsigare huvud
än den tama. Och den är brunmelerad och öronen är upprättstående. |
|||
| Marsvinet blir i genomsnitt 5-7 år gammal, men vid rätt skötsel är det inte ovanligt att de blir äldre. De kan bli könsmogna vid 4-6 veckors ålder. | |||
| Kullstorleken är vanligen 2-4 ungar och dom är dräktiga ca 70 dygn. Ungarna föds fullt utvecklade och är självständiga från 4-5 veckor. | |||
| Marsvin går ofta bra med barn eftersom det hellre går undan än försvarar sig och bits. | |||
| De bits nästan aldrig om de hanteras på rätt sätt. Dom lär sig fort att känna igen sin skötare och "pratar" med ett kurrande och visslande läte. | |||
| Unga marsvin behöver en lugn och konsekvent hantering för att inte bli skygga. Dom är så gott som luktfria (om buren inte är ostädad) och är inte särskilt gnagbenägna. | |||
| Marsvinet är
ett flockdjur
som är mycket socialt och hålls i minst ett par. Honor som växer upp
tillsammans kommer ofta bra överens men det finns aldrig någon garanti
för det och om dom växt upp ihop tar det längre tid innan osämja om
reviret uppstår.
Det gäller att vara uppmärksam på så du inte ser bitmärken på någon av dom för det är ju inte så att dom ryker ihop hela tiden och kanske inte när du är där. Två hanar går inte att hålla i samma bur efter könsmognad. |
|||
| Det bästa är att ha en hona och en hane på ett revir. Och om du inte vill ha ungar så kastrerar du hanen. | |||
|
Marsvinet är gräsätare och huvudfodret är hö som den ska ha ständig tillgång till liksom dagsfärskt vatten. |
|||
|
Som kraftfoder ges en bra gnagarblandning eller helfoder och kvalitén ska vara hög. Kraftfoder till vuxna djur ska ransoneras: ca ½ - 1 dl per dag brukar vara lagom. Det beror lite på hur mycket motion de får också. |
|||
| Färskvaror ges dagligen, främst rotfrukter (ex morot, kålrot, kokt potatis) men även frukt som äpplen, bananer och apelsiner. | |||
| Kalksten och saltsten måste den ha och är bra för tänder, skelett och päls. Även gnagarmust är bra tillskott som får din kanin att må bra. | |||
| Sommartid kan höet kompletteras med färskt gräs, maskrosblad eller liknande. | |||
| Gnagarens tänder växer kontinuerligt och måste slitas till lagom längd. | |||
| Färska grenar (från fruktträd och lövträd) fröstänger m.m. är bra. | |||
| OBS! Vid nya kostvanor bör detta introduceras successivt. | |||
| Vitaminer är viktigt till alla gnagare men marsvin måste ha dagligt tillskott av c-vitamin! Det är bra att alltid ha gnagarmust hemma! | |||
| Fri tillgång till vatten , saltsten och kalksten! | |||
| Marsvinsraserna skiljer sig endast genom olika pälstyper. Kroppsform och övriga egenskaper ska vara lika. De olika varianterna har uppstått genom mutationer och framavling. | |||
 |
|
||
|
Teddy |
Satin och Teddy |
||
 |
 |
||
|
virvel |
|||
 |
 |
||
|
Virvel (Alpaca) |
Sheltie |
||
